Historia
På Kråks sitter historien i väggarna. Men den timrade gustavianska herrgården kom till Skara först 1950. Dess gamla hem var i Mölltorps socken på en udde i Vättern. Gården omnämns första gången ca 1225 i en skiljedom om äganderätten mellan Alvastra kloster och kung Erik den läspe och halte, bevittnad av Skarabiskopen. Alvastra, på andra sidan sjön, hade troligen Kråks som en ”grangie”, ett gods som försåg klostret med livsmedel.
Från 1700-talet ägdes Kråks av släkten Tham, som bland annat grundade Forsviks bruk. Det var Beata Maria Tham och hennes make Jöns Ehrenborg som 1790–1793 lät byggmästare Gustaf Ullrix timra upp dagens mangårdsbyggnad. Det är en stram, symmetrisk och rätt flärdfri skapelse i tidens gustavianska stil, typisk för mindre västgötaherrgårdar. Som brukligt fick den brädfodring som ströks med ljus oljefärg, kanske var det redan från början dagens ockragula.
Kråks herrgård
och värdshus
Med tiden kom Kråks att upphöra som bostad och i skuggan av andra världskriget skulle herrgården ge vika för ett skjutfält åt Karls- borg. Landsantikvarien i Skara, Gunnar Ullenius, lyckades utverka statsbidrag för att flytta den välbevarade huvudbyggnaden till Väs- tergötlands museum, vars Fornby saknade en sedan länge planerad herrgård som motvikt till allmogehusen. Därtill skulle museet få ett hem till den stora von Hallska donationen av högreståndsmöbler.
År 1946 monterades huvudbyggnaden ner och sattes upp i Stads- trädgården i Skara 1950–1953 under ledning av den kände restau- reringsarkitekten Erik Lundberg. Som kronan på verket skapades Kråks värdshus i källarplanet för att fylla museibesökarnas hung- rande magar och törstande strupar. Med värdshuset skapade Lund- berg ett av 1950-talets märkligaste rum, en medeltidsinspirerad gillelokal. Den är en virtuos uppvisning i murhantverk med sina kryssvalv, kraftiga pelare och öppna spisar. Teglet är förstås bränt i Skara, vilket stämplar vittnar om. Vid invigningen av herrgården och värdshuset den 7 juni 1953 konstaterade en av rikstidningarna att landet fått en ny ”turistattraktion”. Och Kråks värdshus kom att bli en mäkta populär institution som drog folk när och fjärran.
Men ingen herrgård utan flyglar. Det var ju som regel där köket och andra praktiska funktioner låg. 1967 kunde Västergötlands muse- um ta över två karolinska flyglar (byggda 1735) från Götala utanför Skara, som inreddes som klubblokal och festvåning.
Historien fortsätter…
